When you least expect it ~ Chapter 2
"Destiny, it's someone here", sa mamma när hon kom in i rummet
"Who?" frågade jag och tittade på henne
"A cute guy" sa hon och fnissade lite och jag suckade lite
"Go down and talk to him,am just gonna take shower," sa hon och gick iväg.
Jag släpade mig upp från stolen och gick ner mot hallen och till min förvånad såg jag Niall stå där. "Hey?" sa han och log lite "Hi? What are you doing here?" frågade jag och satte mina armar i kors för att det blev kallt. "You forgot this," sa han och gav mig papper och det var papper från biologi lektionen. "Thanks,i guess?" svarade jag utan att le. "i gotta go,but my number is there so you can call or text me if something's wrong!" sa han och jag tittade snett på honom och sen ner på nummret. "Something wrong? my life is perfect?" ljög jag och tittade upp mot honom. "you don't have to lie,it's written all over you're face that you don't feel good, See ya!" sa han och gick ut och stängde dörren efter sig. och jag kunde inte fatta det...hur kunde han se det? ingen visste om mitt liv,visst vi var rika jag fick det jag ville men allt var inte perfekt,min pappa dog för en månad sen i en bil-olycka och pengarna han hade jag och mamma ärvt efter honom och min pappa var mitt allt, han var där och alltid hjälpte mig och nu är han inte det..
Mina tårar kom sakta när jag tänkte på pappa men torkade snabbt bort de,jag gick upp till mitt rum och slängde papperna på skrivbordet och tittade på Niall's nummer, jag undrar varför han ger mig hans nummer förens nu? och hur han vågade efter hur mycket jag hade mobbat honom 6månader men jag och tjejerna bytte kille och mobbar nu en annan nörd och lät Niall vara. Det kanske var dumt att mobba nördar men så är mitt liv "Populär" och spklart ska man gå på fester och bli ihop med de killarna i fotbolls laget? jag drog upp min ärm och tittade på mina handleder de var fulla med sår, jag började skära mig då pappa hamnade i sjukhuset och slutade aldrig sen den dagen jag fick reda på att han aldrig skulle vakna ur sin Koma. jag skärde mig varje natt men nu är mina handleder fulla med sår och fick inte plats mer så jag väntar nog nu tills de läkts och börjar igen...ingen vet om det här inte mina "Vänner" elr äns Mamma, Mina "vänner" skulle bara kalla mig Emo och sluta vara med mig och det vill juu ingen som går i High School. jag skakade av tankarna och satte mig vid datan igen.
*Nästa dag*
"Destiny, wake up!" sa mamma i örat på mig "ughhh! MOM it's Saturday today?! " skrek ajg och vände mig om och satte min kudde över huvudet. "There is another guy looking for you" sa hon och skakade på mig. "god! okey, im coming in 2min" sa jag och suckade högt och hon lämmnade rummet och jag drog på ett par mjukisar och en t-Shirt och borstade tänderna snabbt och gick ner då ajg såg Jake sitta i köket! "Jake" skolans populäraste kille, jag skyndade mig upp och bytte om till snyggare kläder och gick ner.
"Hello Jake!" sa jag och kom in i köket
"Hi Destiny,hope i didn't wake you up? " sa han
"well..she was-"
"Mom! sa jag
" what?..sa hon och tog hennes händer upp i lyften "well..i gotta go have some work to do have a nice day! and nice to met you Jake" sa hon
"yeah, nice to met you to Miss PArk," sa han och hon gick.
"Why did you come here? not that i didn't want you to? " sa jag och satte mig mitt imot honom.
"i was wondering if we could do something and if you where coming to the party tonight?" sa han och mitt hjärta började slå ännu snabbare.
"yeah sure? and i don't really know,," svarade jag
"oh? im gonna go hope i see you there! sa han och blinkade högra ögat "come on i buying you breakfast" forsatte han och log.
Chapter 2! :D vad tycks? och det kommer bli mer spännande snart! xIda
super bra!!:)xxxx
Brrraaa :)
Bäääääääääst!!!!!